30. Hybelejenstugan
Från Väsekyrka väg mot Ölmhult 6,3 km. 1,1 km norr Ölmhult. Väg mot Sutterhöjden.
Följ Väseräven
Vid Hybelejenstugan
hade föreningen sitt traditionella midsommarfirande
från och med 2006 firar föreningen midsommar
vid hembygdsgården
Bilder från midsommarfirande
vid Hybelejenstugan
Hybelejenstugan.
På 1640-talet skänkte Drottning Kristina det område, som sen blev Väse Sockenallmänning till bönderna i Väse för gemensamt mulbete åt boskapen.
År 1742 delades allmänningen, så att varje hemman i socknen fick var sin del. Några hemman sålde sin andel till privatpersoner, som odlade upp självständiga jordbruk.
På den karga sandhed, "Hea" som upptar större delen av Väse Allmänning, fick medellösa människor bygga sig en egen stuga på ofri grund, ta upp ett potatisland och hanka sig fram på olika sätt.
En del arbetade vid bruken i Brattforshyttan och Kungsskogen. Andra sysslade med olika slags hantverk eller gjorde dagsverken hos bönderna.
Många fick gå utan arbete.
Ibland var nöden stor, och man tvingades gå ut i bygden för att tigga sitt levebröd. Speciellt vid jultid kunde stora skaror komma gående från Allmänningen i det syftet.
De stugor som uppfördes var ofta av mycket enkelt slag. Många av dem bestod av ett enda rum på 10 - 12 kvadratmeter. Byggnationen började under 1700-talets senare hälft och kulmen nåddes vid mitten av 1800-talet.
På 1860-talet bodde mellan fem och sexhundra personer på Allmänningen.
Den stora koncentrationen av småställen, som kallades “Lelle grå stan”, bestod då av runt 100 stugor. En av dessa små stugor är Hybelejenstugan, inköpt till Hembygdsföreningen och invigd midsommarhelgen 1953.
År 1965 skänkte Stefanus Reuterdahi tomtmarken, där stugan är belägen, till föreningen och tomten utökades genom ägobyte 1970 åt öster och väster till sin nuvarande omfattning.
Stugan består av ett rum och kök.
Vilket år den uppfördes är okänt. Den har byggts till vid ett tillfälle i ett tidigt skede, genom att köket utvidgats åt öster. Den har också haft en tillbyggnad på baksidan, en uthusdel varav grunden kan skönjas i marken.
Stugan renoverades grundligt före invigningen. Arbetet utfördes av Lars Johan Larsson och hans söner Einar och Ragnar, från Borgby, Ölmskog i Väse.
Sedan dess har torvtaket lagts om vid ett tillfälle.
Ett uthus, beläget väster om stugan, på andra sidan vägen, förvärvades 1959 från dess ägare Oskar Karlsson. Köpeskillingen var 25:- kr.
Hybelejenstugan har fått sitt namn efter dess mest namnkunnige invånare, skräddaren och urmakaren August Jansson, Hybelejen kallad, efter sin “kollega” i Karlstad Carl Jakob Heublein, på grundav sin rnångkunnighet och uppfinningsrikedom.
När stugan byggdes och vilka som bott i den är svårtolkat, då flera stugor i omgivningen liksom denna kallas Hedeberg.
Första gången Hedeberg nämns är 1836.
Från 1894 har dock säkert följande personer bott i stugan:
1894-1931: Jan August Jansson, ‘Hybelejen’ född 7.12 1853 i Hedebacka, död 25.6 1931.
Hustrun Maja Cajsa Larsdotter, född 20.4 1855 1 Johannestorp, död 10.5 1925.
Deras son: Oskar Albert, född 1896, död 1909 genom drunkning 1 sjön Mosarn.
1931-1935 Emma Olsson, född Olsson, skogsarbetaränka frän Björkbron, död här 1935.
1931-1940 sonen Karl Oskar Karlsson, skogsarbetare. Han flyttade till Nytthöjden 1940.
På 1640-talet skänkte Drottning Kristina det område, som sen blev Väse Sockenallmänning till bönderna i Väse för gemensamt mulbete åt boskapen.
År 1742 delades allmänningen, så att varje hemman i socknen fick var sin del. Några hemman sålde sin andel till privatpersoner, som odlade upp självständiga jordbruk.
På den karga sandhed, "Hea" som upptar större delen av Väse Allmänning, fick medellösa människor bygga sig en egen stuga på ofri grund, ta upp ett potatisland och hanka sig fram på olika sätt.
En del arbetade vid bruken i Brattforshyttan och Kungsskogen. Andra sysslade med olika slags hantverk eller gjorde dagsverken hos bönderna.
Många fick gå utan arbete.
Ibland var nöden stor, och man tvingades gå ut i bygden för att tigga sitt levebröd. Speciellt vid jultid kunde stora skaror komma gående från Allmänningen i det syftet.
De stugor som uppfördes var ofta av mycket enkelt slag. Många av dem bestod av ett enda rum på 10 - 12 kvadratmeter. Byggnationen började under 1700-talets senare hälft och kulmen nåddes vid mitten av 1800-talet.
På 1860-talet bodde mellan fem och sexhundra personer på Allmänningen.
Den stora koncentrationen av småställen, som kallades “Lelle grå stan”, bestod då av runt 100 stugor. En av dessa små stugor är Hybelejenstugan, inköpt till Hembygdsföreningen och invigd midsommarhelgen 1953.
År 1965 skänkte Stefanus Reuterdahi tomtmarken, där stugan är belägen, till föreningen och tomten utökades genom ägobyte 1970 åt öster och väster till sin nuvarande omfattning.
Stugan består av ett rum och kök.
Vilket år den uppfördes är okänt. Den har byggts till vid ett tillfälle i ett tidigt skede, genom att köket utvidgats åt öster. Den har också haft en tillbyggnad på baksidan, en uthusdel varav grunden kan skönjas i marken.
Stugan renoverades grundligt före invigningen. Arbetet utfördes av Lars Johan Larsson och hans söner Einar och Ragnar, från Borgby, Ölmskog i Väse.
Sedan dess har torvtaket lagts om vid ett tillfälle.
Ett uthus, beläget väster om stugan, på andra sidan vägen, förvärvades 1959 från dess ägare Oskar Karlsson. Köpeskillingen var 25:- kr.
Hybelejenstugan har fått sitt namn efter dess mest namnkunnige invånare, skräddaren och urmakaren August Jansson, Hybelejen kallad, efter sin “kollega” i Karlstad Carl Jakob Heublein, på grundav sin rnångkunnighet och uppfinningsrikedom.
När stugan byggdes och vilka som bott i den är svårtolkat, då flera stugor i omgivningen liksom denna kallas Hedeberg.
Första gången Hedeberg nämns är 1836.
Från 1894 har dock säkert följande personer bott i stugan:
1894-1931: Jan August Jansson, ‘Hybelejen’ född 7.12 1853 i Hedebacka, död 25.6 1931.
Hustrun Maja Cajsa Larsdotter, född 20.4 1855 1 Johannestorp, död 10.5 1925.
Deras son: Oskar Albert, född 1896, död 1909 genom drunkning 1 sjön Mosarn.
1931-1935 Emma Olsson, född Olsson, skogsarbetaränka frän Björkbron, död här 1935.
1931-1940 sonen Karl Oskar Karlsson, skogsarbetare. Han flyttade till Nytthöjden 1940.
August växte upp i Hedebacka under Hultsberg hos Back-stugusittaren Anders Bengtsson som styvson och skräddarlärling, från 1886 skräddare.
År 1894, den 28 september, gifte han sig med inhyses pigan Maja Cajsa Larsdotter i Johannestorp och flyttade till Hvbelejenstugan vid Hedeberg. Han var nu skräddare och från 1907 även urmakare. Som sådan hade han ansvar för det golvur, som fortfarande finns i koret i Väse kyrka.
Han gick därför de två milen till kyrkan en vardag i veckan, för att se till uret.
På söndagen gick han som andra i kyrkan, men då fick inget arbete med uret utföras, för då var det helg.
Han gick alltså till kyrkan två gånger i veckan, sammanlagt 8 mil. Härvid kan nämnas, att han var mycket kortväxt, och i ungdomen beskrevs han som “dvärg” i husförhörslängden.
På grund av sin mångkunnighet och uppfinningsrikedom kallades han liksom den i Karlstad kände “Hybelejen”, Carl Jacob Heublein, August Jansson, miste tidigt sin ende son och 1925 blev han änkeman.
Själv hittades han död hängande över grinden här vid stugan. Enligt dödboken avled han av ålderdomssvaghet, vilket förmodligen inträffade just då han på grund av sin spänst och vana trogen skulle hoppa över grinden, därav det till synes dramatiska i händelsen.