<Tillbaka

 

14. Väse Kyrkbygd
Koordinater:
N59°24´44.3448”
E13°50´11.4972”

 

Väse kyrkbygd - det andliga sockencentret.

Runt Väse kyrka fanns det gamla sockencentret med kyrka (se information vid huvudingången till kyrkogården och kyrkan), prästgård, klockargård, sockenstuga, kyrkstallar och kyrkskola.I dag är kyrkan från 1762, sockenstugan, uppförd 1786 och senare tillbyggd, samt kyrkstallarna från 1700-talet i kyrkans ägo.
Prästgården, uppförd 1808, kyrkskolan, Kungsbacka skola och klockargården från 1785 är privatägda.I prästgårdens trädgård finns den så kallade "präststenen", en stor liggande häll, med namn på Väse sockens präster alltifrån 1400-talet inristade.
En period fanns också en krog. Den var belägen vid Hinket, intill väg 240 strax sydost om bron över Glumman, som också rinner här intill under kyrkbron.
En tiondebod, uppförd 1747, har tidigare funnits väster om kyrkan. Den föregicks av en äldre, som nämns 1671, då den reparerades. Något sockenmagasin, för förvaring av säd som 'spannmålsbank" har inte funnits i Väse. Man använde i stället, från år 1814, ett rum på sockenstugans vind.
Kyrkstallarna, som härstammar från 1700-talets mitt och framåt, är sammanflyttade till sin nuvarande plats. De stod tidigare utmed vägarna mot Mellby resp. Anneberg och var då flera till antalet.
Muren rund den äldre delen av kyrkogården byggdes på 1770-talet. Den föregicks av en liggtimrad "kyrkobalk" av trä, där varje hemman hade att underhålla var sin del. Fattiggården har varit belägen på annan plats i socknen (se bl a nr 13 Ölmskog).
Den väg, kantad av en allé, som går från kyrkan upp till prästgården, kallas i folkmun får "Kärringstreta". Platsen utanför kykbron, där folket samlades kring gudstjänsterna, kallades förr 'Talbacken". Ett stycke nedströms kyrkbron fanns i äldre tider ett vadställe över vattendraget Glumman.
Källor: Bergström, Carin: Kyrkplatsen som socknens centrum. 1992.
Väse sockenstämmoprotokoll.

 

kyrkby

 

Tegelbruket vid Kyrkströmmen.
I Kyrkströmmen fanns tidigare en kvarn, som hörde till prästbostället. Den var nedlagd före år 1724.
1753 uppläts dammfäste på västra sidan Kyrkströmmen och ett område på östra sidan för uppförande av ett tegelbruk till brukspatron Johan Kolthoff.
I strömmen kan man se lämningar efter dammanläggningen, till höger nedanför stentrappan; hål borrade i berget, en ränna, huggen eller sprängd i berget för något slag av vattenhjul, samt en sidokanal för överloppsvatten, förmodligen utrustad med ett stämbord.
Tegelbruket låg där kyrkogården öster om Kyrkströmmen är belägen i dag. Från 1826 benämns inte fastigheten längre 'Tegelbruket". Namnet har ändrats till Hinket.

Ristningen.
Under nuvarande kyrkbron, vid västra landfästet, finns en dold runristning. Det rör sig dock inte om en gammal, "äkta" ristning. Den härrör från den 14 oktober 1748, då den höggs in i berget av Fridrik Fryxell (1724-1805), känd som samlare och genealog. Han var son till kyrkoherden i Väse, Elov Fryxell (1864-1751). Texten lyder i översättning: "På detta berg ristade sorgerunor åtta bröder efter Mats, sin broder, som var Fridrik konungs hirdsven och dog efter vår herres börd tusen sjuhundrafytiosex vintrar." Livdrabanten Mats, som dog 1746, var en av kyrkoherdens nio söner.

 

Ristning

 

På Väse kyrkogård finns en minnessten över Axel Nordfeldt (Samuel i Samuels bok av Sven Delblanc). Den är belägen på gamla kyrkogården nordväst om kyrkan.