I Magnus Erikssons landslag från 1300-talet föreskrevs, att varje gård skulle hålla vargnät, varggård och varggrop. Denna skyldighet upphörde först år 1864, varefter också fångst i grop förbjöds.

En varggrop är vanligen rund, 5 - 10 m. i diameter. Den kan också vara kvadratisk och även något mindre. Typiskt för en fångstgrop är vallen runt gropen, som bildas av det uppgrävda materialet och ökar gropens djup. Väggarna i gropen kan vara stensatta, i kallmurning, som i den här gropen. De kan också vara fodrade med stående trä, kanske med en inbyggnad upptill, för att försvåra för vargen att ta sig upp. Varggropen var försedd med en påle i mitten, där man fäste en åtel, kanske en katt eller en höna. Den täcktes med lätt material, kvistar, gräs och mossa, som vargen föll igenom då den skulle ta bytet.
Varggropen ligger, som här vid Norketorp, vanligtvis helt nära gården, dels därför att vargen gärna strök intill bebyggelsen, där tamboskap fanns, dels därför att den då var lätt att vittja ofta.

Vägbeskrivning:

Från Rasta/Q8 väg 240 mot Väse kyrka, tag höger vid skylt Berg, efter 50 m tag höger vid skylt S:a Mon 2, parkera vid skylt Lövås. Tag väg mot Lövås 0,7 km parkera efter bondgård, Följ Väseräv, gå över ett gärde 300 m (visa hänsyn till odlad mark).